"Flytten" gick fort, Henry tog bara sina kläder och stack en kväll.
Henry och Sophie hade nyss vaknat då det knackade på dörren
Caitlyn!
Caitlyn!
Caitlyn ville prata med Henry och som vanligt så ville Henry inte lyssna
- Du kan inte bara sticka sådär! Vi vart ju jätte oroliga, sa Caitlyn.
Henry försökte verka intresserad av läxan istället, "kan hon inte bara lämna mig ifred?" tänkte Henry.
Henry försökte verka intresserad av läxan istället, "kan hon inte bara lämna mig ifred?" tänkte Henry.
- Vad är det du inte förstår? Jag vill vara ifred okej! Jag var vänlig som släppte in dig men du behöver inte börja tjafsa så fort du kommer hit. DRA, sa Henry argt
När Caitlyn inte gjorde som han sa så reste han sig upp och var verkligen bestämd.
- Gå här ifrån. Nu!
- Gå här ifrån. Nu!
Caitlyn kunde inte riktigt förstå varför Henry var så arg, vad var det hon hade gjort som fått honom att bli på det här viset, chockad och sorgsen åkte Caitlyn hem till sig.
- Vad din mamma verkar trevlig, sa Sophie när Caitlyn hade gått och fnittrade.
- Haha jo visst, sa Henry och började kyssa henne.
- Men hur visste hon vart du var?
- Jag har ingen aning, sa Henry och ställde frågan till sig själv "Ja hur visste hon vart jag var?"
0 kommentar(er)
